Att bryta ihop och gå vidare
Hej på er! Det har gått ett och ett halvt år sedan jag bloggade här senast, mycket har hänt sedan dess, men mycket är sig också likt.
Som jag skrev senast så mådde jag då inte så bra, och det senaste året har varit en berg-och-dalbana som jag aldrig vill åka igen, men som jag heller aldrig kommer att ångra att jag klev på.
Nu bor jag, Nico och Tyson i Stockholm, men vi har också utökat vår familj med två underbara filurer till. Dels min sambo Jonas som jag träffade en tid efter flytten, men också vår lilla valp Pixie.
I Februari förra året flyttade jag alltså helt spontant till Stockholm, och här har jag blivit kvar sedan dess. Nico har haft olika medryttare som har varit guld värda under åkturen, men nu har jag bestämt mig för att ha honom helt själv igen. Det är lite läskigt eftersom att jag fortfarande inte är helt hundra, men det känns samtidigt helt rätt att få ha honom för mig själv igen. Jag känner också att jag tror att bloggen kan hjälpa mig att hålla ridningen strukturerad, för det vet jag att den har gjort förr.
Sedan ett halvår tillbaka står Nico i ett stall i Täby med ridbana, ridhus, miltals med anlagda ridvägar och 60 hästkompisar. Japp, ni läste rätt. Det står ungefär 60 hästar på anläggningen, och ändå känns den liten, mysig och familjär, helt underbart!
För övrigt spenderar jag större delen av mina dagar på mitt jobb som webb- och konsumentansvarig på ridsportsbutiken Strömsbergsgård. Här har jag jobbat i lite över ett år och jag trivs bra. Kan ni gissa om Nico har blivit aningens "brandad" av Horseware sedan jag började eller?!
Kort och gott, allt börjar falla på plats och vardagen fungerar väldigt bra igen. Jag är också mycket förvånad och glad över att se att många av er dagligen tittar in här, trots att det som sagt var över ett och ett halvt år sedan jag bloggade senast. Jag ska verkligen försöka komma igång igen, för ärligt talat, är det något jag kan och älskar så är det att skriva.
Ta hand om er och varandra, så lovar jag att vi hörs snart igen!
Farbror Tyson
Lilla puppeluringen Pixie
Och slutligen huvudpersonen; Horseware-modellen Nico!
Ingen uppdatering
Hej på er! Jag vet att jag skulle börja blogga igen, och att det inte gått så himla bra. Jag är verkligen sugen på att blogga, men jag mår inte så bra just nu och känner att jag inte riktigt kan dölja den negativa energin. Självfallet vill jag inte kasta ut den på er, det vore ju inte så trevligt!
Jag hoppas i alla fall att ni har haft en fin jul och att ni får det trevligt på nyår! Vi hörs när allt ser ljusare ut, ta hand om er!
Tappskor och elände
Riktigt motiverad och glad klev jag i underställ, ridkläder, fleecetröja, jacka, dubbla strumpor, kängor, mössa och vantar för att rida ut i det mörka, kalla höstvädret. Jag vandrade över leriga fält för att hämta min springare som helst ville springa åt andra hållet och väl inne i stallet så... BOOM, två tappskor haha! Det vart bara till att ta en mys och ryktstund istället, det gick ju fint det också! Tänkte ju uppdatera med hur fantastiskt ridpasset vara, men jag får väl visa en bild på tjockisen i höstens klippning istället då.
I hopputrustning och allt, det var minsann ett bra tag sedan sist! På tal om hopputrustning så fick jag rida lite på fina Mias medryttarpålle Laban, riktigt trevlig krabat som säkert kan bli jättefin när han blir äldre! Han är ju nåågot större än vad jag är van vid dock, men rolig som sagt.
Jag ska se hur snart Johan kan komma och sko så att jag får rida på lille Nico igen, det är ju där jag hör hemma!
Livet vänder så väldigt snabbt
Ja, gränsen mellan att vara euforisk och att gå under är hårfin, och ibland händer det saker som man inte hade räknat med och som man inte önskar. Veckan som gått har varit bedrövlig och jag har verkligen varit helt under isen, därav ingen bloggning eller ridning.
Människor kommer och går, det är så livet ser ut hur ogärna man än vill, men samtidigt så finns det inget ont som inte för något gott med sig. Imorgon börjar jag ett nytt kapitel med massor av erfarenheter och lärdomar, och det känns faktiskt okej. Jag mår helt okej. Ska rycka tag i ridningen och bloggen igen, för vem tusan har tid att INTE må bra?!
Lova mig en sak mina fina, ta vara på alla ni tycker om innan de helt plötsligt har tagit steget ut ur era liv!
Underbara, fina Nico, min lilla klippa! <3Så vad har hänt sedan sist?
Ja, det har gått ett ganska bra tag. Grållan flyttade ju som ni kanske minns till mitt kusinbarn Josefin, men eftersom att tiden räckte till väldigt dåligt har hon nu på prov hos en kanontrevlig tjej i Tidaholm som dessutom äger Grållans helsyster.
Jag jobbar som en dåre och hästarna är inte igång riktigt, vi mest myser när vi har tid! Jag har också fått hit en ny häst (måste bli av med det här missbruket, haha) som heter Macahan Loss. Ni som är lite inne i travvärlden vet nog vem han är, en riktigt speciell rackare. Han är skäck förstår ni! Han står uppstallad här och jag håller på att rida in honom, så det är vad som händer just nu.
Ska faktiskt försöka börja blogga lite igen, men det har jag ju sagt tusen gånger ungefär....
Macahan under ryttare för första gången(?)
En helt ny plan
.. och den lyder som följer; Det är ingen idé att jag försöker lura er, jag kommer inte att bli lika aktiv som jag en gång var. Jag ska hädanefter blogga när jag känner för det, och endast då.
Allt rullar på fint med hästarna, Nico är supertrevlig att rida just nu och jag tror att det beror på att jag kör honom ganska så mycket, för att inte säga hälften ridning och hälften körning. Nemo går bara i hagen och chillar, och det är väl egentligen samma sak med Grållan. För hennes del är det dock väldigt stora förändringar på gång.
Jag har inte velat säga något innan det varit helt bestämt, men Grållan ska flytta. Från början var det meningen att hon skulle säljas till en otroligt duktig tjej, men jag kände att jag inte riktigt klarade av att sälja henne, så jag backade ur. Anledningen till att jag faktiskt kunde backa ur var att det kom upp ett annat alternativ: Josefin ska ta henne.
Jossan rider Grållan hundra gånger bättre än vad jag gör, hon är driven, målmedveten och jag vet att hon kommer att behandla min fina lilla Grå som en prinsessa! Hon kommer alltså att flytta till Göteborgstrakten, dit jag har lätt att ta mig med tåg och jag kan hälsa på när som helst. Vi vet inte hur länge Jossan ska ha Grållan, det får hon bestämma helt själv, det enda jag med säkerhet vet är att även om Grållan kommer att fortsätta vara min på pappret så klassar jag henne inte längre som "min", hon kommer att vara Jossans i hjärtat nu, det vet jag, och det känns sjukt bra!
Min och Grållans väg kommer dock att korsas igen, delvis genom att hon kommer att vara hemma hos mig när Josefin är bortrest, men min tanke är också att den dag som Jossan vill göra något annat så kommer jag att ta hem Grållan som avelssto. Hennes tidigare avkomma har gått väldigt bra och sprungit in en hel del, så jag tror att det kan vara en vettig idé, men det får framtiden utvisa!
Finaste ekipaget någonsin! <3Välkommen till Sveriges minst aktiva blogg....
Hej på er trogna läsare! Både jag, mamma och Josefin tycker att det är helt otroligt att ni fortfarande kikar in, trots att jag är så dålig på att uppdatera. Om ni känner för det kan ni ju titta på Jossans blogg, hon är faktiskt mycket bättre på att uppdatera, och där får ni följa mina hästar också! Den är ju något flummig, men hon insisterade på en länk ;)
Så vad har hänt sedan sist? Hästarna är igång för en gångs skull, men det är stora förändringar på gång, jag kommer berätta mer om det när allt är klart.
Dessutom har jag gått och skaffat hund! Hunden i fråga klassas av de flesta som råtta, det är en 4-årig kastrerad hane av rasen Chihuahua och det lilla underverket heter Tyson!
Så vad har hänt sedan sist? Hästarna är igång för en gångs skull, men det är stora förändringar på gång, jag kommer berätta mer om det när allt är klart.
Dessutom har jag gått och skaffat hund! Hunden i fråga klassas av de flesta som råtta, det är en 4-årig kastrerad hane av rasen Chihuahua och det lilla underverket heter Tyson!
Det här med träningsdagbok..
.. Det är något som jag HELT glömt av! Satt förut och funderade på hur jag alltid kunde ha så mycket att skriva om varje dag förut, och nu ingenting. Då slog det mig, jag har ju alltid skrivit vad jag gör med hästarna varje dag! Det hade jag helt tappat bort där bak i huvudet, men det ska jag verkligen börja med igen.
Igår stod de allihop eftersom att det var ett riktigt skitväder, och idag har jag ingen direkt plan. Båda ska gå, så mycket är säkert, men vad de får hitta på får vi se. Jag återkommer helt enkelt!
Igår stod de allihop eftersom att det var ett riktigt skitväder, och idag har jag ingen direkt plan. Båda ska gå, så mycket är säkert, men vad de får hitta på får vi se. Jag återkommer helt enkelt!
Ändrade planer igen!
Jag ber om ursäkt för att jag fortfarande inte utvärderat sadeln, nu när jag till och med fått en norsk läsare som efterfrågar det! Det blev nämligen så att jag satte igång och målade i sadelkammaren förut, så det hanns inte med. Just nu är skåpet med sadlar och träns fruktansvärt rörigt och fult, så jag har skruvat ner tränshängarna och målat väggen vit, sedan ska krokarna sitta på svarta brädor. Vi ska även flytta om sadelhängarna så att det går in sex sadlar istället för fyra är tanken, det kommer säkert bli kanon!
Skåpet i dagsläget, även om det är ordning så ser det rörigt ut. Jag ska alltså måla väggarna, taket och golvet vitt, flytta upp de undre hängarna lite och sedan sätta dit två till under. Brädan som är under sadlarna ska bort också, jag tror att det blir kanon! Eventuellt så ska jag ordna hängare till selarna på den tomma väggen, annars blir det mer tränskrokar där.
Vårkänslor i hagen
Jag har tyvärr inte hunnit fixa bilder och utvärdering på sadeln, men jag lovar att det kommer idag i alla fall! Tills vidare får ni lite bilder på galningarna som helt klart har fått vårkänslor!
Tappskor och allmänt elände..
Ja, som rubriken lyder så har jag tappskor på BÅDA hästarna just nu, och det är ju inte så festligt precis. Jag har köpt nya skor så att Johan kan sko om dem runt om, det är lika bra. Hoppas att han kan komma i helgen, men vi får se. Mia kunde eventuellt komma och fota på söndag, men det förutsätter ju att hästarna kan gå också.
För övrigt har jag inte berättat att min sadel har kommit, men det har den. Den är sannerligen helt underbar och jag har ridit i den i ungefär en månad nu tror jag. Tänkte att jag skulle ge er en presentation av den imorgon, nu när jag ändå är i farten menar jag!
För övrigt har jag inte berättat att min sadel har kommit, men det har den. Den är sannerligen helt underbar och jag har ridit i den i ungefär en månad nu tror jag. Tänkte att jag skulle ge er en presentation av den imorgon, nu när jag ändå är i farten menar jag!
Eftersom att det troligen inte blir någon ridning på mina egna imorgon så ska jag eventuellt rida Martell istället, men vi får se på den punkten. Annars blir det en riktig vårstädning av hästarna, klippning av kronränder, öron, nackar, svansar och så vidare. Det är välbehövligt kan jag säga....
Long time no see så att säga
Jag har gjort det igen, varit borta i ett par månader. Det verkar som att det är väldigt lätt hänt om man heter Klara, men nu har jag verkligen känt att att jag saknar att blogga. Därmed har jag väntat lite och längtat lite till i hopp om att det ska hålla i sig nu. Så, vad har hänt sedan sist?
N i c o har fått sin sadel och vi är igång för fullt! Så fin som han är i ridningen nu har han nog aldrig varit faktiskt, det är otroligt skoj! Jag har dessutom premiärhoppat för säsongen och även det gick kalas, han var sjukt taggad och jag förbannade mig själv där jag satt utan stövlar och väst, med ett träns utan nosgrimma. Galen ponny, haha! Han är väldigt fin i tricken just nu också, vi har helt enkelt en riktig formtopp!
G r å l l a n är också riktigt, riktigt fin nu! Jag har ju dock inte hållit igång henne på ett önskvärt sätt, så jag tror att jag kommer att byta ut LC-programmet mot ett utan galopp på RIKS. Just för dagen så har hon tappat en sko och rids inte, men jag ska köpa nya skor imorgon och så får Johan komma och slå på dem så snart han hinner. Huvudsaken är att hon känns trevlig i ridningen, och det gör hon verkligen! Hon har även börjat fälla, så jag hoppas att hon hinner bli snygg innan RIKS, haha!
N e m o är sist och absolut minst, haha! Det går bra med lilleman också, formtopp även här. Har verkligen ett himla flyt med dem just nu! Nemo behärskar nu bugning från båda sidor och kompliment, dessutom satte vi honom i vagn för ett par veckor sedan. Vi är dock inte igång och kör, vill ha med mig någon mer hästkunnig de första gångerna. Även plutten fäller som en tokig och börjar bli riktigt snygg, ska bli himla kul att se vad som gömmer sig under all päls!
Lägesrapport igen!
Allt går väldigt mycket motströms nu, vilket gör att motivationen till att blogga om mina små kräk till hästar är låg. Missförstå mig rätt, jag älskar mina hästar mer än allt annat, men just nu är vår samarbetsförmåga väldigt, väldigt låg. Med Nico går det ändå ganska bra, speciellt från marken där han är helt underbar! Nemo sköter sig också fint, peppar peppar! Han har sina tokryck ibland, men det får man när man är så liten.
Sen kommer vi till det hemska kapitlet Fröken Grå. Henne håller jag på att få krupp på, men min fina vän Amanda var här i helgen och red igenom henne och gav en massa tips, så jag hoppas att det ska vända. Grållan fjompar sig för ALLT och är allmänt hopplös, men hon såg fin ut när Amanda red! Hon rider mycket mer "på" än vad jag gör, jag blir gärna lite passiv om det inte fungerar med en gång, så det är guld att ha henne till hjälp och bollplank!!!
Nu är det i alla fall bara typ två veckor kvar tills jag och Nico ska på lräningsläger med Angelica och Cazzant, vilket ska bli hur kul som helst! Det är samma som förra året, det vill säga akademisk ridkonst och Nh/trick. Längtar massor, och det drar upp motivationen en hel del trots allt!
Där fick ni lite koll på läget, och så ska jag försöka komma igång bättre nu!
Amanda och Grå i hagen i somras
Sen kommer vi till det hemska kapitlet Fröken Grå. Henne håller jag på att få krupp på, men min fina vän Amanda var här i helgen och red igenom henne och gav en massa tips, så jag hoppas att det ska vända. Grållan fjompar sig för ALLT och är allmänt hopplös, men hon såg fin ut när Amanda red! Hon rider mycket mer "på" än vad jag gör, jag blir gärna lite passiv om det inte fungerar med en gång, så det är guld att ha henne till hjälp och bollplank!!!
Nu är det i alla fall bara typ två veckor kvar tills jag och Nico ska på lräningsläger med Angelica och Cazzant, vilket ska bli hur kul som helst! Det är samma som förra året, det vill säga akademisk ridkonst och Nh/trick. Längtar massor, och det drar upp motivationen en hel del trots allt!
Där fick ni lite koll på läget, och så ska jag försöka komma igång bättre nu!
Amanda och Grå i hagen i somras
Finbesök över helgen!
Ja, och inte lite fint! Om ett par timmar så åker jag och mamma för att hämta Jossan på stationen, hon ska vara här över helgen är det tänkt. Vi ska julpynta stallet, rida, åka till Olivia och hälsa på Prinsen och klippa Bella, och på söndag så tror jag att vi åker till Varas gamla ridskola på häst och stalloppis! Kommer säkert att bli jättetrevligt.
Har ni något tips på julpynt i stall?
Har ni något tips på julpynt i stall?
För två år sedan hade jag en gran med morötter i, men jag tänkte vara mer ambitiös i år!
Dag 6: Alla hästar i stallet
Den här rubriken borde ni nästan ha koll på redan, men vi tar med den ändå! Jag är så pedagogisk att vi går i kronologisk ordning;
Först ut är alltså Nerco van de Bredehoeve, mer känd som Nico. Nico är född 2001 i Nederländerna och
jag har ägt honom i snart tre år. Han är 150cm hög men envis som en shettis som tror att den är en stor
ardenner. Nico själv är en haflinger efter Neptun, undan Calinda van de Bredehoeve.
Efter Nico kommer Xanthis Dragila, i vardagligt tal Grållan. Grållan är en travare född 2004, cirka
160-165 cm hög. Efter Giant Chill, undan Xantis Ida. Jag har haft Grållan i ett år och några dagar, och
hon är världens snällaste alla kategorier! Tyvärr är hon väldigt lättstressad, men jag hoppas att det ska
ge sig med åren!
Sist och utan motstånd Minst; Nemo, kort och gott. Lille Nemo är min dröm om en egen godkänd hingst,
om än i miniformat. Jag har haft honom i några månader och planen är att han ska ställas ut och jag hoppas
stenhårt på att han ska bli godkänd. Blir han inte det lovar jag att han inte kommer att få vara hingst länge
till, för han är ganska så jobbig den lille skiten! Han är född 2010 och är efter Clibberswick Beacher, undan Molly.
Dag 5: Favoritbilder jag tagit
Världens lättaste verkligen, favoritbilden blir självklart på guldhästen, min vackra, älskade, oförglömliga Novadime xx!
Det går bra det här känner jag!
Det är så mycket annat hela tiden så bloggen blir lidande dag efter dag, trots att jag i stallet tänker "det här ska jag skriva om, den här bilden hamnar i bloggen" och så vidare. Läser bland annat djursjukvård i skolan, och just nu har vi en ganska så tung inlämning i immunologi som hänger över mig och tar en massa tid, sen är det ju hästarna som vanligt. De är fina alla tre, men Grållan är fortfarande lite stressad och Nemo är vildare än en vildhäst. Slänger med lite bilder i alla fall, och i helgen kommer mitt kusinbarn Josefin, det blir skitskoj, en riktig motivationskälla!
Jag har klippt Grållis för första gången, hon skötte sig jättebra trots att hon var livrädd.
Mycket osmickrande bild på henne måste jag dock säga, haha!
Jag har gjort egna boxskyltar som jag tyckte blev ganska så fina, men jag ska nog utveckla dem lite senare.
Jag tränar för fullt på att knoppa, det går väldigt dåligt. Jag kan faktiskt inte, haha! Provar massor av
olika metoder, förr eller senare måste jag väl hitta en som jag behärskar tycker man!
Dag 5: Favoritbilder jag tagit
Världens lättaste verkligen, favoritbilden blir självklart på guldhästen, min vackra, älskade, oförglömliga Novadime xx!
Dag 4: Det här är jag bra på
Något som jag faktiskt tycker att jag är bra på är unghästar. Jag älskar att jobba med dem, och för det mesta så brukar det gå väldigt bra. Jag föredrar faktiskt att rida hästar som inte är utbildade, men då självklart under en längre tid, och se dem utvecklas, det tycker jag är hur skoj som helst!
Jag och ponnyn Humlan som jag red till lite under en sommar, hon ägs nu av ridskolan här i stan
och hon verkar vara den solklara favoriten hos många!
Något annat som jag tycker att jag är ganska så bra på är att inverka med sitsen, kanske främst på hästar som jag har ridit lite mer dock. Jag har oftast en väldigt korrekt sits och jag tycker mig kunna inverka bra med den, särskilt på Nico, men det är väl inte så konstigt haha! Det tydliga beviset på detta är egentligen alla otroligt fina kommentarer jag får när andra har ridit mina hästar, om hur lätta de är i handen och så vidare.
En typisk Klara-bild, med lite hängande tygel och desto mer ben.
Dag 3: Det här behöver jag träna mer på
Något som jag VERKLIGEN behöver träna på är att hjälpa hästar, främst Nico, att taxera! Jag har ganska lite erfarenhet i hoppningen och har därför svårt att se avstånd ibland, och Nico är den sista hästen i världen som man ens kommer på tanken att låta taxera själv... Han har noll självbevarelsedrift och hoppar lite när han tycker att det känns bra, men det är sällan där det faktiskt är bra haha. Han behöver därmed mycket support, något jag har svårt att ge honom.
Här ovan ser ni ett typiskt exempel på hur det kan bli ibland när jag och Nico har väldigt skiljda åsikter om var avsprångspunkten bör ligga. Problemet kommer främst när jag höjer upp hindren lite, jag lägger honom för nära och hoppet blir bara rakt upp - rakt ner istället för en båge.
Något mer jag måste träna på som jag dock inte har någon såhär snitsig och roande bild på, det är att slappna av i min högerskänkel. Jag tror att benen är lite olika långa, plus att jag har ryckt höger knäskål helt ur plats för ett par år sedan, och det gör att benet blir lite "fladdrigt" främst i skritten faktiskt. Jag måste med andra ord få lite muskler där, lycka till Klara, haha!
