24/9-10 - Dressyr på stubben, Sarah och Nico
När vi kom hem tränade vi lite mer på bugningen, och Nico gav mig den finaste födelsedagspresenten ever, han la ner hela skenbenet mot marken och väntade med att resa sig tills jag gjorde det. Jag blev verkligen jätteglad, för vi har tränat på det här så länge! Tar den bilden först bara för det, trots att den egentligen är sist, haha!
Först blev Nico arg...
... och sen blev han riktigt arg.
knäpphästen <3
Förstår hur du känner de, när de gäller dom där kommentarerna.
Har ju själv en unghäst på 2 år.
Har själv fått ta ut tränare för att får hjälp med hennes beteende.
Och får ofta höra, "jag är inte förvånad, ett ungsto vad räknar du med egentligen ? " .
Trött på såna kommentarer.
För jag har kämpat med henne i över 1 års tid, och jag är sten hård i mot henne.
Men hon tar ändå övertaget, och de är inget jag vill.
Och då valde jag o ta hjälp.
Men folk tror nog man bara vill ha uppmärksamhet, när man säger att man har en svår häst.
Men så är de inte i alla fall.
En del kanske är så.
Jag undviker ju att andra hanterar min häst, p.g.a av att hon är som hon är.
ingen får ju hantera henne när jag inte är med, med undantag för ut/insläpp för då måste de.
men då är hon snäll som ett lamm.
För då ska hon ut, o få frisk luft eller in o få mat.
Då sköter hon sig. :)
vad fin din header blev :D fina bilder på dig och Nico
Sv; Ja precis :)
haha eller hur, han tänker inte så långt alltid ;)
Sv; Tack så jättemycket för tipsen Klara. Det är absolut något jag ska skriva om :D