klaraskrabater

När jag köpte min första häst, Novadime, sa den jag köpte honom av att jag borde rida på pessoa. Eftersom att jag inte var så gammal och inte kunde så mycket, så gjorde jag självfallet som jag blev tillsagd, jag ville ju ge honom världens bästa hem. Jag red honom med pessoa hemma, funderade mycket på varför jag inte kunde ta ett tränsbett, för han var ju så snäll egentligen. Men jag fortsatte att rida som jag blivit tillsagd, utan att ifrågasätta. När jag började träna hoppning för tränare fick jag order om att byta till tränsbett, vilket jag också gjorde. Men det var då det visade sig, att Dimen hade blivit helt förstörd i munnen redan. I början hade han varit mjuk och fin även på tränsbett, men efter att jag bara ridit med pessoa var han som en sten i munnen sen, det gick helt enkelt inte att varken få stopp på honom, eller att arbeta honom. Jag började rida dressyr för en tränare istället, och hon sa det samma. Efter mycket blod, svett och tårar, bokstavligen, så gick han dock att rida fullt ut på tränsbett igen.

Jag funderade mycket på varför han blivit så hård i munnen, för det var väl inget dåligt bett, eller?! Jag började klicka runt lite, och hittade mer och mer information, och jag kan säga att sen jag fick reda på hur bettet fungerar så har det bara hängt i sadelkammaren, jag har inte rört det sedan dess, och jag kan säga att det aldrig kommer att sitta i en hästmunn igen. Aldrig.

För er som inte vet så mycket om pessoa, så är det ett dubbelverkande hissbett, inte ett hävstångsbett som många tror. För att det ska bli ett hävstångsbett måste det finnas ett stoppläge, att man inte kan "dra" bettet längre liksom. Oftast är detta en kedja som sitter under hästens haka. Att det är dubbelverkande betyder att det ger dubbla signaler, eftersom att det inte finns något stopp så drar själva mundelen hästens huvud uppåt och bakåt, men det finns också en övre ring där sidostycket fästes, och när man tar i bettet så trycks sidostycket framåt och nedåt. Det innebär att hästen både får signalen nedåt/framåt, och uppåt/bakåt. Många upplever att deras hästar "fungerar bra" på pessoa, eftersom att hästen i stort sett aldrig tjaffsar emot, men det beror inte på att den trivs, utan att den inte kan tjaffsa på grund av de dubbla signalerna. Pessoabettet heter egentligen Belgiskt Gag, och är ett ursprungligen ett körbett. Här ser ni en animation av dess signaler;

Jag är överlag väldigt emot att bettsla upp hästarna, jag tycker att man ska ta tag i problemen istället för att gömma dem under ett skarpare bett, men samtidigt har jag förståelse för att man kanske inte orkar/har kunskap/har möjlighet att lära om hästen, men då tycker jag att man i alla fal ska ta sig en titt i bettdjungeln, det finns mycket bättre alternativ. Till exempel så finns pelhamstången som ett mycket bättre alternativ, allra helst om det används med dubbla tyglar. Jaktkandar/kimblewick är också ett bättre alternativ.

Kom dock ihåg att det här med uppbettsling bara blir problem, tänk efter både en och två gånger innan du stoppar ett skarpare bett i munnen på din häst, för till slut finns det inget skarpare att få tag i. Att man kan behöva ha ett lite skarpare bett vid hoppning/uteritt kan jag väl förstå, då det kan vara av säkerhetsskäl, men frågan är om man verkligen ska hoppa och rida ut i naturen innan man lärt sig att kontrollera hästen i dressyren? Ta en funderare på det, och det vore väldigt trevligt om ni berättade eran åsikt!