klaraskrabater

Jag bestämde mig för att utmana min rädsla lite och skritta en sväng med pannlampa, sagt och gjort. Mia trodde inte att jag skulle våga, men tji fick hon, och filmbevis precis som jag lovade henne. Skrittade bara ungefär en kilometer, och detta skedde barbacka, men det är ett enormt kliv för mig ska jag säga, haha!

Har varit i stallet två timmar nu på morgonen, och Johan har varit här. Vi har helt uteslutit fång, hon var mycket bättre idag, och att hon var så dålig och visade symptom på fång beror antagligen på att hon har så tunna sulor, så hon ska skos ikväll. Ville bara uppdatera er om detta, för nu får jag skynda till skolan!

Jag har funderat ganska länge på hur det är egentligen, skulle Nico passa i brunt? Tycker att svart är ganska tråkigt, men samtidigt är det ju väldigt praktiskt också. Det är ju svårt att hitta rätt nyanser osv när man har brunt, men jag är ändå lite sugen. Har ni några åsikter kring ämnet?

Dianne verkade bli lite bättre, men nu är hon jättedålig... Hon visar väldigt kraftiga fångsymptom, men vi är ju inte helt säkra, även om det vore väldigt logiskt. Johan ska komma och kolla på henne idag, och eventuellt så ska Josefine göra det också, om hon hinner innan jobbet. Det vore verkligen inte skoj om det var fång, men vi får hoppas på det bästa!!! Håll tummarna nu!

Igår när jag omsorgsfullt höll på att blanda mina hästars varierande kvällsmat så funderade jag på hur olika man egentligen utfodrar sina hästar. När jag säger att jag varierar kvällsmaten så menar jag såklart inte att de får olika mängd mat och så vidare, utan jag varierar godsakerna. Idag fick Nico 0,6kg pellets toppat med två knäckebröd och ett halvt äpple, medan Dianne fick 1kg betfor (mätt i blöt form då) med majsolja och ett halvt äpple. Det är vad mina hästar får i kraft, och egentligen behöver inte Nico något alls, det är mest för att han ska bli glad när det finns något i krubban, inte skoj när Dianne får mumsa och han inte. Sen dör han inte av lite extra energi heller, haha! Gällande ensilaget så har de fri tillgång båda två. Inte så att jag ställer ut en hel bal, men jag ser till att det aldrig är tomt på grovfoder i boxen eller hagen. Dianne behöver ju all mat hon kan få, dels är hon tunn, och dels är hon dräktig, så hon ska ha myyycket! Nico får mycket för att han gillar att äta, kort och gott. Han mår bra av det, han lugnar ner sig och håller sig fin i kroppen. Han förstår själv att han inte ska äta som en tokig, utan han kan lämna högen och springa en vända i hagen, för att sedan gå tillbaka och äta efter en stund. I regel tycker jag att alla hästar funkar på fri tillgång om de är vana vid det, och inte har någon sjukdom som fång tex. De kanske äter väldigt mycket i början, men när de lärt sig att det alltid finns så brukar de inte stressa i sig det heller. Det har funkat för alla som jag har haft hemma i alla fall, och jag tycker att det är väldigt viktigt att hästarna får tugga så mycket som möjligt.

Fick en kommentar av en trogen läsare, Mickan. Jag hjälper jättegärna till när ni frågar saker, om jag kan det vill säga, men jag känner mig lite osäker på den här!

"Men jag vill fråga dig en sak! du verkar vara en duktig ryttare och jag har ett problem.
För 2 år sedan tror jag var jag ute och red på en islänning som jag ridit hela sommaren utan problem. Men i ena kurvan tvärvände han så hastigt att jag hamnade på snedden. Jag valde att släppa stigbyglarna så jag inte skulle ramla av ifall han stack. Reste mig upp (lite öm efter att ha ramlat på hård mark) och leder honom en bit för jag skulle möta mina föräldrar. Då sliter han sig och kutar hem istället (jag hade inte kommit långt, stallet låg bara 3 minuter bort) efter det kan inte jag lita på honom, tänk om han tvärvänder igen, eller något annat! Jag är en sån person som är livrädd för att hästen ska stegra.

Sommarn innan han "slängde" av mig red jag barbacka i skogen i säkert en och en halvtimme 5-6 dagar i veckan utan problem. Men nu vågar jag inte lita på honom! Varje vinter blir han vrålstark och väldigt egensinnig och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med honom? Han står på mitt landstället (inte min häst) så jag kan inte rida jätteofta. Nu är han inte riden på länge så nu har han inte bra kondis, så nu kan jag rida honom lite. Men sen när han får upp kondisen. och nu är det snart vinter och han kommer bli galen igen :S

Snälla hjälp mig :S
Föresten, tack för en jättebra blogg :) Läser den seriöst varje dag!"

Min första spontana känsla om problemet ligger i meningen "efter det kan inte jag lita på honom, tänk om han tvärvänder igen, eller något annat!" Om du inte litar på din häst, kan inte han lita på dig. Det måste ju faktiskt inte vara så att han vände om för att trotsa, han kanske blev rädd för någonting? Om han då känner att du som ledare är osäker, så är det ju inte så konstigt om han också är det. Du skriver också att han blir värre på vintern, och jag kan tänka mig att han kanske helt enkelt är piggare på vintern, det blir i alla fall min tokstolle! Jag skulle nog testat att rida mycket övergångar om han blir stark, kanske fem steg skritt, sedan halt, sedan trav, sedan skritt igen och så vidare, så att han blir uppmärksam på dina hjälper. Det brukar fungera bra på både lata och pigga hästar tycker jag, den fungerar åt båda håll. Sen måste du nog faktiskt jobba mycket med dig själv, våga lita på din häst! Att du har trillat av honom en gång betyder inte att hela er relation är förstörd! Jag och Nico har gått omkull en gång i snön, han gjorde en kullerbytta och jag hamnade i diket, det berodde på att vi galopperade i snön och jag missbedömde var diket var, i kombination av att han inte lyssnade tillbaka så det gick för fort. Det betyder inte att jag är rädd för honom nu, för jag tror inte att det var hans avsikt när han blev glad och sprang på ett par steg, det är sånt som händer! Det gäller även travhästar, jag är inte rädd för att rida motion på dem, trots att jag och Alliheariscrickets gick omkull i somras när hon skenade på travbanan. Hon blev rädd för en älg, tog bettet och klarade inte kurvan, så vi gick omkull ganska illa faktiskt. Men jag tror inte att hon ville skada varken mig eller sig själv, hästar är flyktdjur och hon följde bara sina instinkter.

Visst kan det vara så att din isis trotsar dig lite, men jag tror att med ett ökat självförtroende från din sida, och mycket lydnadsövningar tillsammans, så är det säkert inga problem! Slappna av och ha kul med din fina lilla häst! :)

Är det någon som har något att tillägga så gör gärna det! Det är alltid skoj med fler åsikter!

Skulle rida till Johan och rida intervaller, men min pålle hade så mycket överskottsenergi när vi var klara med våra fyra intervaller, så jag drog en vända på rakbana i Nicos valfria tempo, = 120km/h typ, haha. Han skötte sig inte så värst bra dock, men det var ju för att jag inte ridit på ganska läge, och han var vrålpigg, då har han svårt att hålla sig lugn...

Har varit ute i stallet hela förmiddagen, sen var jag och pappa i stan en sväng för att köpa lite saker till Dianne. Hon skulle fått boots med sula men Håkan hade inte i rätt storlek, han skulle beställa på måndag. Jag köpte i alla fall Noviform och ögonskölj till hennes ögon, får väl ta ett problem i taget. Jag har gjort hovomslag med jodopax och silvertejp, så nu kan hon ju i alla fall gå. Vi var ute en sväng i morse, hon behöver ju röra sig så att hon inte svullnar så hemskt.

Tänkte att jag skulle rida min lille tokstolle också, men jag har fruktansvärd träningsverk sedan igår när jag red Dino, hahah! Trodde inte att det skulle vara så jobbigt att rida monte, men ack så fel jag hade! Roligt som attan var det i alla fall!

Jag och mamma har varit väldigt upptagna med vårt nya projekt idag, och vi ska fortsätta jobba på det i helgen! Tar inte upp det nu, ni får se när det är klart istället. Något roligt jag däremot kan berätta är att fina Dianne är hemma igen! Hon är riktigt mager och har tre hovbölder, inte så bra alltså, men Johan sa att hon verkade mycket gladare när hon kom hit än hon varit tidigare. Hon har gått på bete med en ardenner, och sedan kommit hem till Johan. Förra året kom hon ju hit för att hans märrar var elaka mot henne, och så blev det även nu i år, så hon har inte riktigt fått komma intill och äta. Vi har dock öppnat upp hovbölderna och hon står på box nu, med så mycket mat hon vill såklart! Till 99% är hon dräktig dessutom, väldigt spännande!

Jag och Olivia skulle åka till ridhuset tillsammans och hoppa, men min kära pålle ville iiiinte kliva på transporten, lånade Johans och den bråkar han alltid med, så han fick vara hemma, så åkte jag och hjälpte Olivia istället. Prinsen hoppade som jag vet inte vad, han var hur fin som helst, nu är det bara Olivia som måste lära sig att hänga med i hans lite bättre språng, haha. Hon hade alldeles för långa stigläder också, så hon satt löst ett par gånger. Annars gick det jättebra, och de hoppade ponnyvarianten av 5,5an.

Red runt Månslunda, och jag tror faktiskt att Nico tyckte att det var väldigt skoj att komma ut lite för en gångs skull. Det jar blivit lite dåligt på den fronten ett tag. Visst, jag har ju såklart ridit genom skogen till både ridbanan och travbanan, men inte ute i skogen ett helt pass så. Han skötte sig bra och var på gott humör. Innan jag red så klippte jag honom också, det blev någon variant av halvklippning. Gossen blev otroligt snygg i klippta framben måste jag säga! Han kommer att bli monstersnygg när jag helklipper honom senare, haha!

Red ett väldigt dressyrinspirerat markarbetspass, mer som ett dressyrpass med några skutt då och då. Red samma serie som vanligt (den står kvar i hagen, jag är för lat för att ändra) och han kändes faktiskt väldigt fin de få språng som vi tog. Han börjar bli så mycket mer reglerbar nu, och det är ju väldigt positivt! Tyvärr började han korsa när han blev trött, och tjoff så hade han trampat av en sko, så det var lite dumt. Som tur är har man ju världens bästa hovis som kom ut redan nästa morgon! Jag har dessutom påbörjat projekt flytta 12-tons-högen som sagt, här är en början!

Igår när jag red hade jag med mig den härliga känslan sedan jag red U2, och jag tror att det var just det som behövdes! Jag var väldigt positiv från början, och därmed gick även Nico som en klocka hela passet, det var jätteroligt verkligen! Det har ju varit ganska jobbigt ett tag, men det kändes som att det släppte igår. Jag red kanske 45-60 minuter någonting, och Nico skötte sig hela tiden. Bytena gick inte så jättebra, när han blev trött så bytte han inte över helt utan tappade bakbenen lite, men jag är nöjd ändå, för han försökte verkligen. Det var en väldigt trött kille som fick vila en timma i boxen innan han fick gå ut igen, för att torka ordentligt.

När jag ridit började jag att flytta min 12 ton tunga hög med stenmjöl. Jag håller alltså på att flytta den med skottkärra, så jag har ju att göra en stund. Satsar på att flytta fyra kärror om dagen, mer än så orkar jag inte, det är jättetungt! Det kommer bli bra i höst i alla fall, för det kommer inte att vara så klenigt i grinden!

Blev ingen ridning på Nico idag heller, det är ju alltid lite stressigt innan ridskolan, och jag känner att han hellre kan stå än att jag stressar med honom, i och med att han verkligen suger åt sig av stressen och blir hundra gånger mer stressad än vad jag är. Vi hade hoppning idag, och jag fick rida U2 vilket jag aldrig gjort tidigare, men han var jättetrevlig! Lite som att sätta sig på bussen och åka till banans mål, perfekt, haha! Nej, inte riktigt så kanske, men han hoppar allt man styr på, bara man styr ordentligt. Fick en kanontrevlig känsla i alla fall, inte för att ritten var perfekt, men för att det faktiskt var roligt, och jag var inte rädd. Det är ett stort framsteg och jag är jättenöjd!

Fick bli en lagom gammal bild på Grålle och Anna. U2 är mer vit än grå nu dock,
och de har ju klättrat en hel del i klasserna sedan Gota 2008, haha.

Igår ringde Josefine mig och frågade om jag hade slutat, och om jag kunde åka med på ultraljud med min gamla sköthäst Wanda. Helt underbar liten häst, som Josefine har försökt få dräktig i två år. Vi hade inga stora förhoppningar, men plötsligt såg vi den lilla rackaren där på skärmen. En två centimeter stor häst med ett litet, litet pickande hjärta, det var så fint att se! Så nu väntar vi med spänning på fölet!

En mindre smickrande bild på tjockis-Wanda, men fin är hon ändå!

Idag samlade jag motivation och red på banan igen, var inte så taggad efter förra gången. Idag gick det dock bättre, även om han fuskar ganska mycket, så känns det ändå bättre än när han bara är jättetrock. Stundtals var han faktiskt riktigt fin, så jag är ändå ganska nöjd. Känns så tråkigt att bara stå och stampa och aldrig komma framåt, men så får det vara tills jag har körkort och kan köra transport, inget mer med det. Får göra det bästa av situationen sålänge! Ska höra med farfar också om inte han är sugen på att köra, om så bara en gång i månaden. Får ju rida dressyr i hoppsadeln nu, eftersom att den ligger lite bättre än dressyrsadeln nu när han är så ur form, men det går ändå bra. Många gnäller på dressyr i hoppsadel, men jag trivs ganska bra i min. Slänger med en bild på stackars Nico som ser ut som en julgran i alla sina reflexer!

Det här är den värsta bilden jag vet.
Finns ingen bild i världen som får mig att gråta som den.
Dålig dag. Godnatt.

Idag red jag verkligen helt kasst, så det var inte alls roligt. Dressyrsadeln ligger dessutom inte så bra nu när han blivit så tjock, så jag hittade inte balansen för fem öre, och det gjorde inte Nico heller. Skulle verkligen, verkligen behöva tränarhjälp egentligen, men nu är det som det är och jag måste utgå från det, så jag får rida i hoppsadeln tills han musklat sig igen, och göra så gott jag kan... Lockar inte, men det ska nog gå! Tänker inte ens kommentera passet, finns ingen som helst anledning.

Hade gott om tid igår, så jag red bort till travbanan och red intervaller. Red bara fyra intervaller, eftersom att han är i ganska dålig kondition just nu. Jag har ju den enorma förmånen att ha en travbana att rida på, där har jag både rundbana och rakbana, men igår var det ju rakbanan jag utnyttjade. Den är ungefär 500m, och jag rider den först i galopp, sen vänder vi och travar tillbaka, och det upprepade vi fyra gånger i stigande tempo. Började i arbetsgalopp och sista intervallen red jag på i lite högre tempo så han fick sträcka på sig. Nico tyckte i varje fall att det var roligt, och jag ska försöka intervallträna en gång i veckan i alla fall, och tanken är ju att jag ska öka distansen stegvis, så att han ska kunna gå cirka 6-7 intervaller istället, men det tar jag när han känns redo för det. Ska köpa en klocka också, eftersom att jag ändå måste lära mig att klocka så kan jag träna när jag rider intervallerna, så går det kanske lättare sen när jag ska köra!

Tänkte rida bort till Johan och rida intervaller, men när sadeln och allt var på så var klockan lite för mycket, så jag kände att det nog skulle hinna bli mörkt, och då vill jag inte rida på vägen. Jag provade att rida på pelhambettet för första gången, mest för att jag trodde att jag skulle till travbanan, och Nico taggar lite för mycket då. När jag ändå hade den på så provade jag att ta något skutt, och vilken skillnad det blev! Fick några riktigt härliga språng där han verkligen hoppade upp sig, eftersom att jag fick ihop honom bättre i galoppen innan hindret. Kände verkligen att det var något som funkade för oss, även om jag strävar efter ett så milt bett som möjligt, så tror jag att det kan vara till god hjälp i hoppningen när han inte blivit hoppad på länge. Han verkade trivas på det också, så det var ju positivt. Bäst trivs han ju på stången, men det är inget jag rider runt med om han inte är med mig till hundra procent.

Jag klippte Nico efter att jag ridit också, eftersom att han blev så svettig. Jag vill ju att han ska kunna gå utan täcke fortfarande, eftersom att han bara gör sönder dem, och dessutom är det skönare för honom utan, så jag klippte bara halva halsen, bogen och bringan. Inte jättesnyggt, men praktiskt!

Nu är det jättetidigt på morgonen, och jag ska snart åka och hämta Johans hund, eftersom att hon ska med till skolan idag. Vi ska ju gå en hundkurs nästa år, och då ska jag ha med mig Lizzy, så jag vill kolla att det funkar bra med bussen och sådär, så hon får prova på lite.

Tänkte svara på lite puckade kommentarer som jag fått de senaste dagarna, för deras egen skull egentligen, de behöver få lite klarhet i hur saker och ting fungerar.

Hej Anonym tjej! Vad roligt att din mormor hade så kloka saker att säga! Synd att det inte var genetiskt bara, för det hade varit till din fördel. Och jättetrevligt att du hinner med vad du tar åt dig, superduper, det gör jag också. Jag hann inte rida, men jag hinner ta hand om min häst på bästa sätt varje dag, även om det inte alltid innebär ridning. Just dagen som du kommenterade blev det en halvtimmas trickträning och en kvarts massage, det var den tiden jag hade, sen var jag tvungen att åka in till klubben. Tycker du allvarligt talat att det är värt att sadla på för att rida i en kvart, eller vad det nu kan bli man hinner med? Det tyckte inte jag, synd va?

Jag och pappa ska eventuellt åka till Uddevalla senare idag, och i så fall så kanske jag köper ett träns, men frågan är då vilket? Jag har några favoriter på Hööks hemsida, men jag vet inte vilken sorts nosgrimma jag ska ta bara.. Vilken tycker ni att han passar bäst i?

Framåt kvällen så ställde jag upp en serie på låg höjd, som en ren kontrollövning. Jag började med att rida den från ena hållet och då var det först två ganska täta studs på kanske 30 cm, sen två galoppsprång till ett hinder på 70, sen studs direkt till ett hinder på 40. Red den åt båda hållen, och Nico var verkligen vrålpigg! Han bockade och for åt alla håll, så han var faktiskt lite svår, men han dummade sig inte utan var bara rent glad. Jag slutade när det gick som bäst, vilket var när jag faktiskt fick igenom halvhalten i mitten av de två galoppsprången. Jag hade med flit gjort distansen i mitten lite kort, just för att jag skulle vara tvungen att koncentrera mig och inte bara rida på i Nicos takt. I början var han så pigg så att jag hade noll koll, vilket resulterade i en knäckt bom, haha. Han blir ju som ett ånglok när han är så pigg! I slutet kändes han i alla fall fin, så meningen med övningen gick igenom!

Red bort till Myra och red på banan, Nico kändes ganska så fin. Har ju inte ridit seriöst själv på ett tag, så man var ju lite ringrostig, men annars gick det bra. Vi övade på att centrera volterna mycket mer än vi brukar, både i traven och i galoppen, lite förberedande för piruetter. Nico försökte verkligen, trots att han inte orkar fullt ut, så det var ju väldigt positivt. Jag nöjde mig med några steg mot piruett i galoppen och belönade sen, eftersom att han egentligen inte orkar, men som sagt gör det ändå. Han var väldigt ärlig hela passet, vilket såklart också var väldigt positivt!