klaraskrabater

Börjar bli lite tjatigt att skriva uteritt som rubrik, rider ju alltid ut nu, haha. Red bort till Johan och galopperade av honom lite, 500m x 2 blev det, och pållen var redigt pigg! Köpte ett nytt bett av Amanda dagen innan som jag testade, ett kulbett. Han verkade trivas på det, men jag kommer ändå att fortsätta på pelham eftersom att det inte gick med min handled, så himla tråkigt! Säger varje dag att jag måste kolla upp det, men nu börjar det bli allvar, såhär kan man ju inte ha det!

Kulbettet jag köpte för en tia, haha! Amanda och hennes stallkamrater hade loppis i stallet typ, så jag köpte bettet, en martingal för 20kr och ett dressyrschabrak i sammet för 40kr.

Tänkte bara skritta Nico en sväng idag eftersom att tiden var lite knapp, Mia skulle ju komma. Kom dock på att Mia är van vid att jag är skabbig och/eller har morgonrock, så jag la 45 minuter på ridningen och 5 minuter på dusch istället för att jämna ut det lite, haha. Skrittade först 15 minuter, sedan några minuter trav, en kort galopp i varje galopp, tio minuter trav i låg form och sedan 10 minuter skritt. Nico kändes fin, jag hade inte fleecetäcke idag utan ett ridtäcke istället, och det gjorde ju att han blev mycket känsligare i sidorna. Han bytte galopp jättefint, och lyssnade ganska bra på sidförande också. Jag rider fortfarande på pelham med tanke på handleden som fortfarande trasslar, den har hållt på i över tre veckor, så jag tror att jag måste kolla upp den faktiskt, tragiskt nog.

Som rubriken lyder så är Mia i Sverige högst tillfälligt, så hon kommer på en kopp te senare idag. Det innebär att det blir en ganska tidig ridtur för min och Nicos del, vi får se lite vad vi hittar på! Finns nästan ingenstans som man kan rida utan att man helt och hållet drunknar i snön! Blir nog bara en ganska kort tur i vilket fall!

Eftersom att jag har haft mycket i skolan och runt omkring så har jag inte hunnit rida hästarna, därmed har jag helt enkelt ställt av dem istället för att slippa ha dåligt samvete. Därför har jag inte heller bloggat, det har inte funnits någon tid till det heller.

Det har inte hänt särskilt mycket under tiden, mer än att jag bytt till spån i två boxar och så har jag skaffat en ny hovslagare som är jättebra! Han är hovkonsult och har en enorm kunskap om hur olika skoningar osv påverkar hästens rörelser, och redan efter en gång tycker jag att Grållan travar och galopperar på ett helt annat sätt, mycket mer "ridhästigt" än innan. Jag har ju inte ridit henne, men jag har sett i hagen i alla fall. Både Nico och Grållan har fått snösulor och fyra brodd i varje sko runt om, så nu går det att rida igen.

2 3 / 1 2 - 1 0   -   T o r p r u n d a n
Jag hade tänkt att skritta Nico hela rundan eftersom att han stått så länge, men han nappade inte på detta. När jag kom till Johans rakbana så skulle jag bara trava några steg, men Nico fattade glatt galopp och galopperade hela rakan. Inte helt fördelaktigt om man säger så, men jag hade det vanliga tredelade eggbettet, och med tanke på att jag troligen har en spricka i ena handleden (den kan vara stukad också, har inte kollat upp det än) så blev han alldeles för stark för mig, så han fick rulla på istället. Resten av rundan skrittade vi dock.

2 5 / 1 2 - 1 0   -   M å n s l u n d a r u n d a n
Idag blev det Månslunda istället, och Nico kändes fin idag också, lika pigg. Jag tog dock pelhambettet idag, eftersom att jag fortfarande har hutlöst ont i handleden. Jag skrittade först i kanske 20 minuter, sedan travade jag en bit och efter det en galopp i varje galopp, sedan travade jag lite till och resten blev skritt. Det är ju så mycket snö på vissa ställen, på ett ställe gick det upp till mitten av mina vader när jag satt på Nico! Han tycker dock att det är jätteskoj att gå i djup snö, men det känns lite farligt. Där var det dock bara pudersnö som yrt över vägen, så det var ingen fara. Han kändes i alla fall fin och glad, och han kunde till och med tänka sig att mysa lite på gången när vi kom in, haha! Stackarn är så himla frusen bara, så jag måste rida med fleecetäcke på, och jag hinner knappt ta av täcket på gången utan att han skakar, lilleplutten! Skulle vilja borsta honom ordentligt, får väl ta in honom i köket där det är varmt, haha!

Igår red jag dressyr på Grållan, och hon skötte sig ganska så bra faktiskt. Testade att rida på hack, men det gick inte så bra. Hon blev väldigt hängande och det kändes som att jag inte kunde ge någon eftergift alls, för hon bara slukade den och började hänga längre ned istället. Jag gick in och bytte till bett, och då gick hon bättre på ett sätt, men samtidigt blir hon mer stressad och krullar ihop sig. På bett blir hon inte hängande alls, men hon vågar inte ta stöd. Det är ju något som kommer såklart, men jag testar ändå lite olika varianter. Har ni något tips på ett bett som är bra för en häst som krullar ihop sig och inte vågar ta stöd? Det ska alltså inte vara skarpare, och helst inte synten, eftersom att det inte är bra för skimmlar.

Något mer som har allvarliga brister är min sits, jag är så ovan vid hennes steg att jag inte har någon balans alls, och gärna hamnar i stolssits. Jag ska se om dressyrsadeln passar, för i så fall så kommer jag att rida i den för att få lite mer hjälp. Hon tappar gärna bakdelen och blir väldigt låg i bak, vilket medför att jag också hamnar i bakvikt, men allt kommer ju att bli lättare när snön är väck, och när vi har broddar och snösulor så vi kan rida lite på grusvägarna i alla fall.

Som ni minns så kapade jag ju Nicos man helt i våras, men det är nog ingenting jag kommer att göra om. Han var supersnygg i stubb, men jag tror att han ska få lång man nu. Vi får se lite hur kvalitén på manen blir, om den kommer att vara finare lång nu än vad den var tidigare.

Nu var det dock inte Nico det här handlar om, utan Grållan. Vad tycker ni, ska hon få ha lång man, eller ska jag klippa av den i "halvblodsman"?

Red lite dressyr i hagen, fick helt enkelt trampa upp ett spår och köra på. Snön är egentligen lite för djup nu, men Nico fixade det bra. Han blir lite hängande i handen i vissa lägen, men jag gjorde mycket avbrott och halter, och sedan testade jag något jag fick inspiration till från westernclinicen vi hade på skolan i torsdags, att rygga mycket. Det fungerade verkligen jättebra på Nico, han släppte och bar upp sig själv på ett helt annat sätt, och så fort han började hänga igen så gjorde jag halt och ryggade. Tanken är att vi ska kunna göra som Per gjorde på clinicen, att rygga i cirklar åt båda hållen. Det kommer nog ta väldigt lång tid att lära, och jag tänker inte göra det än på grund av snödjupet, utan det blir till våren. Tills dess ska vi bara träna på att han ska rygga mer villigt. Det blir ju lite jobbigt för honom när han måste sätta sig, han är ju som sagt inte helt igång nu, men han gör så gott han kan!

Jag tänkte rida dressyr, så jag skottade upp ett jättestort spår, men det blev helt misslyckat. Marken under är ju inte frusen, så Nico sjönk ner förfärligt i gräset, så det var ingen hit direkt. Jag red därför ut istället, och red dressyr på skogsvägarna. Han kändes ganska så fin, jag hade pelhamet på eftersom att jag misstänkte att han skulle bli lite tossig i galoppen, och mycket riktigt. Han var dock inte dum, utan bara pigg, så nästa gång kör vi såklart på vanligt bett igen. Vi tränade lite på bytena, men han kan bara byta från vänster till höger, inte tvärt om. Problemet fanns redan när jag ställde av honom, så det är ju inte så konstigt kanske. Han gjorde i alla fall sitt bästa!

Jag är på jakt efter ett fint träns, gärna remont, då jag tycker att hästarna går bäst på det. Jag vill gärna ha ett som har spännen på nosgrimman, och nu har ju Hööks fått in ett billigt och bra. Eller de har haft det ett tag, men ändå. Problemet är att det har mässingsspännen. Vad tycker ni om svart läder och mässingsspännen, är det okej? Alla tyglar jag har är det ju silverspännen på, hur långt tycker ni att man ska gå i matchningen? Personligen tycker jag kanske att det är snyggast att köra på mässing rakt igenom då, även bettet och tyglarna, men jag vet inte... Jag har haft mässingsspännen på ett svart träns på Nico, och då hade jag vanliga stålspännen och bett till det. Jag har ju ändå stigbyglarna och sporrarna i "silver". Vilket problem alltså, haha!

G r å l l a n   &   N i c o ;

Idag var min vän Amanda här och red ut med mig. Jag har ju inte ridit Grållan ute utan ledare förut, eller ja, mamma har ju i alla fall gått med som stöd. Idag så tog dock jag och Amanda en sväng, ganska lång faktiskt, på kanske en och en halv timma. Kan säga att det var ganska jobbigt för hästarna, för jag ljuger inte när jag säger att det gick högt upp på magen på Nico. Han kämpade dock på jättefint, och han verkar trivas med Amanda, för hon är den enda nya som han inte försökt slänga av. Nico pulsade tappert genom snön, men Grållan var lite mer fundersam på hur man skulle lösa problemet, så det slutade med att hon la sig platt på mage med frambenen utsträckta framåt, och bakbenen utsträckta bakåt, haha. Hon försökte liksom att "simma" i snön, och det gick ju sådär. Klok som hon är fick hon dock inte panik, utan funderade lite innan hon reste sig upp och fortsatte med simningen. Hur som helst så både skrittade och travade vi, och båda hästarna var jättetrevliga faktiskt. Väldigt roligt att ha två så fina hästar måste jag säga! ♥

Något som jag ser runt om i bloggarna är att folk har brist på motivation. De flesta av oss har inget ridhus, och många har kanske inte ens en ridbana. Har man en så kanske den inte blir skottad på vintern, så då är det lika illa i alla fall. Jag sitter i alla fall i den situationen, jag har endast skogen att rida i. Visst kan man rida i hagen eller så, men snön är väldigt djup och man kan inte rida riktigt som man vill. Många av er åker säkert på träningar och så vidare, men det finns säkert några av er som har det som jag också; föräldrar som INTE är intresserade av att åka iväg och sitta i ett kallt ridhus och kika på träningar, men som hjälper till så gott de kan på hemmaplan.

Hur gör man då? När man bara har den där förbaskade skogen att dela med älgarna, var finns motivationen då?! Ingenstans trodde jag när snön kom. Precis ingenstans. Ingenstans att vara, ingenstans att finna motivation. Och så är det nog om man vill det, helt klart. Som ni kanske läst så har till på köpet min ack så älskvärda häst slängt av mig och sedan försökt med det några gånger till, och då försvann ju lite motivation till faktiskt. Jag surade i någon dag, sedan slog det mig att det går ju inte. Det går ju inte sura bort problemet med att min häst bockar av mig. Jag satte mig och tänkte på förra vintern, hur var han då? Han var bråkig; tills pälsen var borta. Hoppfull så gav jag mig ut i stallet och klippte honom igår morse, och mycket riktigt, där var problemet. Efter det var han jättegullig som vanligt.

Där och då bestämde jag mig för att jag måste hålla motivationen uppe för hästarnas skull. De har ju inte bett om snön de heller, och de har inget intresse av att stå. Istället tycker jag att man ska försöka nyttja snöns fördelar, för den har mer än man tror!


♥ Passets intensitet blir dubbelt så hög - du behöver bara rida motsvarande ett halvt pass i paddock/ridhus. Det är väldigt tacksamt när det är så kallt, för då behöver man inte vara ute lika länge.

♥ Det är lättare att aktivera bakbenen - i och med att snön är så djup så måste hästen lyfta mer på benen automatiskt, vilket gör det betydligt lättare att aktivera bakbenen. Det är i alla fall min uppfattning.

♥ Man kan rida nästan överallt - på sommaren, våren och hösten kan det vara väldigt kladdigt och hemskt i skogen, men det kan också vara fruktansvärt hårt på grusvägarna. När det är snö försvinner alla bekymmer, om man är rätt rustad med brodd och snösulor det vill säga!

♥ Hästarna tycker i regel att det är roligt - jag känner inte alla hästar, men alla hästar som jag har haft har tyckt att det är roligt med snö. Speciellt Nico, han älskar snö! Han gillar verkligen att galoppera i så djup snö som möjligt, allra helst ska han ju nästan hoppa fram, för att det är för djupt för att kunna galoppera. Grållan tycker också att det är väldigt roligt, men hon är försiktigare med ryttare på ryggen. I hagen busar de dock.

♥ Det finns fler träningsvarianter - man kan ju till exempel tolka, eller om man har en riktigt inkörd häst så kan man köra med en släde. På sommaren kan man ju köra med vagn, men visst är det härligare med släde?!

♥ Det går faktiskt fortfarande att hoppa - att hoppa i djupsnö är kanske ingen hit, men om man skottar ett spår så kan man ta några låga skutt bara för att det är roligt. Man får dock inte skotta för djupt, utan spara ett par centimeter, annars blir det hemskt halt!

Kort sagt så ligger inte problemet i att det inte går, utan att vi inte är speciellt taggade i kylan. Jag försöker dock motivera mig med att titta på bilder från sommaren, och se hur fin Nico var, hur bra form han var i och så vidare. Håller jag igång honom hela vintern så vet jag ju att han kommer att vara ÄNNU finare nästa sommar. Jag kollar också runt i bloggar och tittar på andras fina hästar, jag försöker sätta upp mål som är rimliga. Många bloggar har ridövningar att söka inspiration i också, även om man inte kan rida dem just nu så vill man ju vara i form så man kan testa direkt när snön är borta! Sen tror jag faktiskt att man måste inse att man får sänka ribban lite på vintern och inte ha för höga krav, för man vet inte från dag till dag hur vädret är, så man får helt enkelt göra så gott man kan bara för att hålla igång hästarna.

Har ni några motivationstips för kalla, snöiga dagar?

N i c o :

Som jag sa tidigare så har Nico betett sig väldigt konstigt, och jag misstänkte ju så smått att det var pälsen som spökade. Förra året var han lite grinig när han satt pälsen, och det visade sig vara samma problem i år, fast värre då. Jag helklippte honom innan jag red, och han var jättefin sen när jag red, så jag antar att det var det som var problemet. Han stod stilla hela tiden medan jag klippte, det var bara i slutet på benen som han hade tröttnat, men han skötte sig jättebra! Det tog närmare tre timmar, två och en halv i alla fall. Jag red lite dressyr på honom, men han är ju verkligen inte i form, så man får ta det för var det är. Jag galopperade lite i skogen också, för han orkar inte riktigt på böjt spår. Han kändes i alla fall mycket bättre än de andra dagarna!

Riktigt elak bild på Nico, han ser helt felskapt och tråkig ut. Kanske kan ta en bättre imorgon om Amanda kommer, då kan hon ställa upp honom lite finare, haha. För riktigt såhär illa ser han ju inte ut, min snygging, haha! Ser ni för övrigt hur underbart väder det var idag, om ni kikar ut genom dörren!

G r å l l a n :
Lilla Grå fick gå på sin längsta tur hittills i skogen idag. Vi gick kanske en kilometer eller en och en halv ner i skogen, och så vände vi och red hem. Hon blir väldigt stressad när man vänder, men annars är hon lugn och fin. Om Amanda kommer imorgon så ska vi rida ut en sväng är det tänkt, och då blir det en riktig runda där man slipper att vända, ska bli spännande! Hon skötte sig i alla fall fint!

Eftersom att Nicobus slängde av mig dagen innan, så bestämde jag mig för att rida ett ganska hårt pass dagen efter också, med sadel. Skulle rida dressyr, men jag vill inte säga att det blev så. Vi hade noll samspel och det gick verkligen dåligt, han var jättesur hela passet. Jag tror att det kan vara pälsen, så jag ska faktiskt klippa honom idag. Synd, men så får det bli. Gillar att ha päls på honom, eftersom att han kan gå utan täcke, men det är inte värt det om han ska vara så seg och sur tyvärr. Klipper honom och ser hur det blir helt enkelt!

Idag var det bara Nico som fick gå, och han skulle egentligen få ett lungt lekpass, som jag skulle avsluta med att skritta lite. Det blev dock inte riktigt så, haha. Jag började med lite enkla ledövningar och att flytta honom i olika riktningar med sticken, både på långt och kort rep, sedan lite löst också. Han skötte sig verkligen jättebra, jag longerade lite i repgrimma och han sökte sig neråt och kom upp riktigt bra med ryggen, helt klart över förväntan! Tänkte att jag skulle testa att rida lite, men det blev tidernas kortaste ridtur! Jag hoppade upp och skrittade halva långsidan, sedan skulle jag svänga åt höger, men Nico ville vända bak åt vänster. Jag visade honom såklart vägen åt höger, men då blev han arg och bokstavligen slängde av mig. Har ALDRIG hänt förut att han dragit av mig med flit, men den här gången blev han sur och gjorde det. Det kändes stabilt typ de fem första bocksprången, sen insåg jag att jag skulle trilla av. Jag intog falläge och släppte vid språng sju, haha. Efter det fick Nico springa ordentligt kan jag säga, för även om jag måste kolla upp varför han gjorde som han gjorde, så är det inte acceptabelt. Han fick galoppera i djupsnön tills han ville komma in till mig och mysa, då fick han galoppera ett par varv till innan jag kallade in honom och gosade. Efter det så jobbade vi lite i skritten och gjorde lite yoga, sånt som han är helt trygg i och vet vad jag menar med. Det var en lagom svettig kille som gick in när vi var klara!!

Det var ganska många som helst såg att jag skulle skriva om det här ämnet, men jag kommer nog att ta de andra på listan också, fast vi börjar med detta! I smyg blev jag väldigt glad att ni önskade just det här inlägget, för det var nog det jag var mest sugen på!