klaraskrabater

Var ute en sväng med Mia och Helene igen, vi red runt Månslunda som vanligt höll jag på att säga, men det är en klar favorit! Mia fick bra fart på Lucky Boy, så Nico kändes mycket finare när jag inte behövde sitta och hålla honom så mycket. Ute i skogen lyssnar han för närvarande noll på sätets "stopphjälp" så man har bara handen att ta till, och det är ju inte så roligt när man vet att han är känslig egentligen. Men som sagt, när Mia fick lite fart kunde jag galoppera i ett mer normalt tempo, då är han inte alls så jobbig som om den framför galopperar väldigt kort. Han kändes förvånansvärt fin i slutet, med tanke på att han stått såpass länge som han ändå har, så jag är nöjd!