klaraskrabater

Det är något jag funderat hemskt mycket på, är hästfolk i regel lite för stolta för att kunna vara snälla mot varandra? Är det så himla svårt att släppa sin stolthet lite efter en tävling och säga "grattis, vilken fin ritt!" till den som vann? Är det så fruktansvärt svårt när det går dåligt, att man måste trycka ner andra istället? Jag tycker inte det. Jag vet många inom ridsporten som mår dåligt, inte för att det går dåligt, utan för att de får kommentarer som inte känns okej. Tänker just nu på en speciell person, vars senaste inlägg gjorde stort intryck på mig, vad hon beskriver är inte okej. Jag har det ärligt talat inte så svårt som jag vet att många andra har med kommentarer och så vidare, eller så tar jag inte så hårt på det. Men något självförtroende, na, det har jag väl inte heller, det är dock inte kommentarers fel. Det jag oftast får höra är att jag får allt gratis, att jag får fina, färdiga hästar. Det gör mig bara arg. Min älskade Novadime var allt annat än färdig, jag hade ett helvetiskt första år med honom, det andra var lite bättre, men allt annat än lätt. Jag grät mig igenom varje dressyrträning, och jag kämpade i ungefär två år, innan jag gav upp och hyrde ut honom. Senare visade det sig att han hade fel i varenda led, men jag kan hålla med om att han var otroligt fin, kanske inte som ridhäst, men han hade utstrålning. Efter det fick jag Nico, också en otroligt fin häst. Det är väl främst kring honom jag fått höra att jag fått allt gratis. Jo tjenare, jag kunde inte rida honom med bett i början utan att han backade och stegrade, han trotsade allt vad han kunde. Det var ingen ide att försöka hoppa, för han sprang rakt igenom alla hinder. Under sommaren som gått har jag, med hjälp av en underbar vän som stöd, byggt upp oss till vad vi är idag. Alltså, jag har haft det kämpigt med hästarna, MEN, har jag kastat skit på alla som det går bra för? Nej, jag kan glädjas åt att kompis A lyckats hoppa si och så högt med sin häst, fast jag inte kan. Jag kan glädjas åt att kompis B ridit en LA med godkänt resultat, för jag vet ju hur underbart det är att få betalt för allt slit!

Vad jag vill säga är att vi måste jobba på attityden inom ridsporten, vi är ett stort knippe tjejer, alla med samma intresse, med så mycket gemensamt, så varför, VARFÖR kan vi inte bara försöka ha så kul som möjligt ihop!?
 

Anna och Emma tillsammans med Novadime, efter två kanonritter,
något jag själv aldrig skulle klarat med honom, men som jag ändå är jätteglad över!