20/5-09-vila

Sen, som alltid, måste jag ens säga det längre? Hursomhelst fick lilleman stå, för jag är alldeles för sjuk, vilket jag var dagen innan också egentligen. Nåja, det är en fröjd att kika ut genom fönstret och bara titta på honom i hagen också!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0